British-born Australian Painter, 1856-1931 Australian painter of English birth. A leader of the HEIDELBERG SCHOOL and pioneer of plein-air Impressionism in Australia, he has been described as 'the father of Australian landscape painting'. Having moved to Melbourne in 1869, he studied at the East Collingwood and Carlton Schools of Design and the National Gallery of Victoria's School of Art (1874-81) while working as a photographic assistant. He led sketching expeditions with Frederick McCubbin and initiated student requests for reforms at the school. Returning to England, he enrolled in the Royal Academy Schools, London, on 6 December 1881, officially recommended by Edwin Long. In the summer of 1883 he toured Spain with the painter John Peter Russell. He learnt something of French Impressionism from Spanish art students Ramon Casas and Loreano Barrau (b 1864), and then followed the latter's advice to visit the Academie Julian in Paris. He returned to Melbourne in 1885 and the following year established the first summer camp at Box Hill with McCubbin and Louis Abrahams (1852-1903), portrayed in his painting the Artists' Camp (c. 1886; Melbourne, N.G. Victoria). According to the painter Arthur Streeton, it was Roberts's 'quick perception and expression of the principles of Impressionism in the year 1886,  Related Paintings of Tom roberts :. | The Big Picture | The Quarry, Maria Island | Mentone | Harrow Hill | Shearing the Rams |
Related Artists:
Johann Moritz Rugendas
Augsburg 1802-1858 Weilheim an der Teck,was a German painter, famous for his works depicting landscapes and ethnographic subjects in several countries in the Americas, in the first half of the 19th century. Rugendas was born to the seventh generation of a family of noted painters and engravers of Augsburg (he was a grandson of Georg Philipp Rugendas, 1666-1742, a celebrated painter of battles), and studied drawing and engraving with his father, Johann Lorenz Rugendas II (1775-1826). From 1815 to 1817 he studied with Albrecht Adam (1786-1862), and later in the Academy de Arts of Munich, with Lorenzo Quaglio II (1793-1869). Inspired by the artistic work of Thomas Ender (1793-1875) and the travel accounts in the tropics by Austrian naturalists Johann Baptist von Spix (1781-1826) and Carl von Martius (1794-1868), Rugendas arrived in Brazil in 1821, where he was soon hired as an illustrator for Baron von Langsdorff's scientific expedition to Minas Gerais and Sao Paulo. Langsdorff was the consul-general of the Russian Empire in Brazil and had a farm in the northern region of Rio de Janeiro, where Rugendas went to live with other members of the expedition. In this capacity, Rugendas visited the Serra da Mantiqueira and the historical towns of Barbacena, Sao Joao del Rei, Mariana, Ouro Preto, Caete, Sabara and Santa Luzia.
pehr hillestrom
Pehr Hilleström (1732-1816) var en svensk målare och vävare, professor vid Konstakademiens läroverk från 1794 och dess direktör från 1810. I unga år var han en av Sveriges främsta gobelängvävare men övergick sedan till måleri. Han är mest känd för sina vardagsskildringar av sin tids levnadssätt. Han målade pigor och tjänstefolk som arbetar, överklassen i de fina salarna, enkelt folk i stugorna och bilder från olika bruksmiljöer. Genom det räknas han som den största skildraren av den gustavianska samtiden. Pehr Hilleström är far till konstnären Carl Petter Hilleström och farfars farfars far till Gustaf Hilleström. Pehr Hilleström föddes i 1732 Väddö, Roslagen, troligtvis den 18 november. Han växte upp under fattiga omständigheter på Väddö prästgård vid sin farbror som var kyrkoherde där. Han var son till en militär och äldst i en syskonskara på 12 barn. Hans far råkade redan 1719 i rysk fångenskap men hade 1723 lyckats återvända till Sverige och då tagit sin tillflykt till brodern på Väddö. 1743 flyttade familjen Hilleström från Roslagen till Stockholm, där Pehr, 10 år gammal, sattes i lära hos tapet- och landskapsmålaren Johan Philip Korn (1727-1796) samt mellan åren 1744-1747 även hos den invandrade tyske solfjädermålaren Christian Fehmer. Utöver detta fick han även undervisning vid kungliga ritareakademin där Guillaume Thomas Taraval (1701-1750) och Jean Eric Rehn (1717-1793) var läromästare. Efter inrådan från Carl Hårleman sattes Hilleström 1745 i lära hos Jean Louis Duru (-1753). Duru var hautelissevävare och hade kallats till Sverige för att göra textila utsmyckningen av Stockholms slott. Tanken var att Hilleström skulle utbildas till Durus medhjälpare. 1749 visade Hilleström upp ett första läroprov som visades upp för deputationen som gillade det så mycket så att han fick en belöning på 180 daler kopparmynt. När Duru dog i slutet av 1753 så fick Hilleström fullborda den påbörjade kappan för tronhimmelen i det kungliga audiensrummet. Han var då så skicklig att det knappt kunde märkas någon skillnad mellan hans och hans lärares arbete. Lönen var blygsam men vid 1756 års riksdag fick han samma årslön som Duru hade haft, och han fick en beställning på ett vävt porträtt av Hårleman utfört i hautelisse. Åren 1757-58 var Hilleström på en längre och för tidens konstnärer sedvanlig studieresa till utlandet. Färden gick till Paris, Belgien och Holland, bland annat med en vidareutbildning i gobelängteknikerna som mål. I Paris blir Hilleström erbjuden att studera måleri i François Bouchers atelj??, men störst intryck tog han där av genre- och stillebenmålaren Jean-Baptiste-Sim??on Chardin, som undervisade honom vid franska målarakademien. Väl hemma i Stockholm fortsatte han visserligen att göra tapeter, mattor, stolsöverdrag och dylikt för hovet. Men så småningom fylldes slottet behov av vävnader samtidigt som Hilleström fortsatte studera måleri.
Francis Bacon
English , 1561-1626 British statesman and philosopher, father of modern scientific method. He studied at Cambridge and at Gray's Inn. A supporter of the Earl of Essex, Bacon turned against him when Essex was tried for treason. Under James I he rose steadily, becoming successively solicitor general (1607), attorney general (1613), and lord chancellor (1618). Convicted of accepting bribes from those being tried in his court, he was briefly imprisoned and permanently lost his public offices; he died deeply in debt. He attempted to put natural science on a firm empirical foundation in the Novum Organum (1620), which sets forth his scientific method. His elaborate classification of the sciences inspired the 18th-century French Encyclopedists, and his empiricism inspired 19th-century British philosophers of science. His other works include The Advancement of Learning (1605),